Menu

Kommunicera med Typografi

0 Comment


Typografi handlar om att utforma text, och med hjälp av en väl sammansatt typografi kan man förstärka ett budskap och förmedla olika känslor till betraktaren.

Exempel på några av de vanligaste teckensnitten som används idag är Helvetica, Times New Roman, Futura, Verdana, Garamond, Arial, Tahoma och Baskerville.

Teckensnitt är uppbyggt av alla bokstäver i ett alfabet, siffror och tecken.

Bokstäverna i ett typsnitt finns även i gemener som är små bokstäver, samt versaler vilka är stora bokstäver.

Teckensnitt brukar även finnas som feta och kursiva varianter.

Olika teckensnitt passar olika bra i olika sammanhang och det är bra att känna till.

Teckensnitt delas in två huvudgrupper som kallas för Serif och Sans Serif.

Serif

En serif är teckensnitt med ett avslutande tvärstreck i ändarna på staplarna. Dessa tvärstreck kallas även för klackar eller seriffer.

Seriffer hjälper ögat att följa textens baslinje, och när man arbetar med en större mängd text anses oftast seriffer bäst lämpade för att öka läsbarheten. Seriffer upplevs också ofta som lite mer eleganta och klassiska typsnitt.

Några exempel på seriffer är Times New Roman, Bookman och Century.

Sans Seriffer

Sans Serif är teckensnitt utan tvärstreck/seriffer. Sans seriffer har en bra läsbarhet på avstånd och lämpar sig därför ofta bra för rubriker och affischer. Det är även vanligt att använda Sans seriffer i tabeller, faktarutor och på visitkort. Sans Seriffer passar bra i sammanhang som ska ha ett lite mer modernt utseende.

Några exempel på sans seriffer är Arial, Calibri, Verdana och Helvetica.

Typografi för bildskärmar

På bildskärmar är det traditionellt vanligast att använda sans-seriffer. Typsnitten Georgia, Trebuchet MS och Verdana togs fram med avsikt för att användas på bildskärmar.

Det är bra att försöka välja ett teckensnitt som de allra flesta har installerat på sin dator för ett kunna styra hur layouten på bildskärmen ser ut.

Läsbarhet

När man arbetar med typografi är läsbarheten essentiell och påverkas av vilka teckensnitt vi väljer, radavstånd, radlängd, spalter, ordmellanrum, teckenavstånd, kontrast, färg på text och bakgrund samt även storlek på texten.

Även underlaget påverkar läsbarheten. Resultatet blir tex. olika beroende på om man väljer ett papper med grov struktur eller ett papper med en slät och glatt yta.

För att en text ska uppfattas som läsbar måste den vara anpassad för sitt ändamål och man behöver använda rätt visuellt tillfredsställande språk för den aktuella målgruppen. Att arbeta med typografi för en barnbok, en förpackning till en kosmetikaprodukt, eller ett företags årsberättelse skiljer sig åt markant.

De teckensnitt som vi människor oftast läser uppfattar vi också som de mest lättlästa. Teckensnitten har förändrats genom tiderna, och de flesta av oss skulle ha svårt att läsa de så kallade frakturstilar som användes för bara ca. hundra år sedan.